Jag har börjat få sjukförtroende.
Med det menar jag att jag börjar acceptera min sjukdom och kan stå för att jag har den. Jag mår dåligt och behöver hjälp, och jag tänker kräva det bästa för mig själv så att jag blir frisk. Jag känner mig inte lika skör som när jag först blev sjuk. Då var jag väldigt rädd att ingen skulle tro mig och jag fick för första gången i mitt liv riktigt dåligt självförtroende, skämdes och tyckte att saker var pinsamma. INTE likt mig alls. Men en lektion i ödmjukhet för undertecknad...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar